Du står vid en stor äng med högt gräs och på andra sidan ängen ser du en väldig ek. Vinden sätter lövverkets yttersta grenar i lätt gungning. Stammens grova bark ringlar uppåt och förvinner i en djup svart hålighet. Ett riktigt sockerdrickaträd. Men vad är det egentligen du ser? Inte en ek, i alla fall. Det du ser är en inre bild skapad av din hjärna. Det du upplever när du ser dig omkring är en värld som bara finns i ditt medvetande. Människa, hund och träd – varenda levande varelse – skapar sin egen unika upplevelse av världen inom sig. Världen du upplever blir helt och hållet till i din egen hjärna.
Så vad finns därute i den så kallade verkligheten? Därom tvista förvisso de lärde, men forskarna är i stort sett överens om att den består av två saker: partiklar och energi. Partiklarna bildar molekyler, som består av atomer. Zoomar vi in på atomerna så består de av en kärna av protoner och neutroner, omsusad av elektroner. Som i sin tur byggs upp av ännu mindre elementarpartiklar som kvarkar, leptoner och bosoner.[i] Vi kan betrakta många av universums minsta beståndsdelar i kraftfulla mikroskop, men skulle inte förstå ett skvatt av vad vi såg om det inte vore för vetenskapens förenklande modeller av den gäckande verkligheten. Då och då byts teorierna ut. Kvantmekaniken med sina lätt bisarra, icke–intuitiva teorier anses numera ge en mer korrekt förklaring av hur universum är uppbyggt än Newtons och Einsteins modeller. Det vi uppfattar som fast materia, det vill säga atomer, ska enligt aktuella rön bestå till 99,9999999 procent av tom rymd, lite beroende på hur vi definierar tom rymd[ii]. All så kallad fast materia – partiklarna plus den tomma rymden emellan dem – utgör dessutom enligt kvantmekaniken bara 15 procent av universums totala massa[iii]. Resterande 85 procenten har ingen sett och kallas därför ”mörk materia.” Till och med vårt solida jordklot består alltså nästan helt och hållet av tom rymd.
Att en stor sten är så tung beror, tro det eller ej, inte på dess fasta materia utan på dess energi. Energi är elektromagnetisk strålning i ständigt skiftande tillstånd, energi och massa i rörelse. Energins vågrörelser, dess frekvenser, bildar ett slags ”fält” av information. Ekens energi rör sig i ett visst, unikt vågmönster som du inte kan uppfatta, men hjärnan använder det för att skapa ett synintryck du känner igen som en ek. Det du upplever med dina fem sinnen är inte den objektiva verklighetens partiklar och vibrerande energi i rörelse. Det du upplever är träd, hus, röster och kaffedoft – och alltsammans byggs uteslutande upp av din hjärna. Ingenting därute är vad det ser ut att vara.
–
Våra mänskliga sinnesorgan snappar upp drygt 11 miljoner bitar information per sekund som skickas vidare till hjärnan. Synen bidrar med 10 miljoner bitar per sekund, huden en miljon, hörseln och luktsinnet 100 000 vardera och smaken 1000. Det låter mycket men är bara en försvinnande liten del av all information som rör sig därute. Av de 11 miljoner bitarna som hjärnan tar emot används bara ungefär en miljondel till att skapa medvetna upplevelser, eller mer exakt 1–16 bitar om man ska tro vetenskapsjournalisten Tor Nörretranders.[iv] Många har försökt mäta medvetandets bandbredd och kommit till olika resultat: Encyclopaedia Brittanica refererar till studier där deltagarna spelade piano eller läste som ska ha uppmätt det medvetna sinnets kapacitetsgräns till 50 bitar per sekund. Men de tar antagligen inte hänsyn till att deltagarna delvis hade lärt sig att utföra uppgiften ”automatiskt” utan att belasta medvetandet[v]. Även om siffrorna varierar rejält visar de samstämmigt att medvetandets kapacitet inte bara är begränsad utan försvinnande liten jämfört med hjärnans totala kapacitet. Medvetandet brukar liknas vid en smal ljusstråle från en ficklampa som försvinner ut i ett vidsträckt mörker. Nästan allt som pågår i hjärnan sker därute i mörkret, utanför medvetandets ljus.
Liten bandbredd betyder långsamma processer, precis som en dålig internetuppkoppling, och hjärnan behöver nästan en halv sekund på sig för att skapa en medveten upplevelse av en sinnesförnimmelse. Det vi är medvetna om har med andra ord redan hänt, även om vi upplever att det händer just nu.[vi] I varje ögonblick konstruerar hjärnan medvetna upplevelser som vi kan begripa oss på. Hjärnan måste hushålla med sin processorkraft, inte minst när det handlar om vårt mest kapacitetskrävande sinne, synen. Eftersom den bara klarar av att processa en pytteliten del av alla sinnesintryck vi tar emot, fyller den i det som saknas med visuella minnen och gissningar. Den skulle aldrig hinna bygga upp allt i ditt synfält till en högupplöst bild i varje ögonblick ”från scratch” genom att använda ny visuell information som en datorskärm.[vii]
Det är alltså bara en försvinnande liten del av all information som skickas från ögon, öron, näsa, hud och tunga som omvandlas till medvetna upplevelser. Hjärnan gissar vad som händer därute med hjälp av sina minnen av liknande upplevelser och skapar en upplevelse baserat på denna förutsägelse. Först därefter kommer vårt medvetna sinne in i matchen. Föreställ dig att dina öron registrerar en ljudlig smäll bakom dig. Hjärnan väljer bland ljudminnen som liknar ljudet för att identifiera det: en dörr som slås igen, en handklappning, ett pistolskott, och så vidare. Utifrån ljudvågornas karaktär och sammanhanget kommer din hjärna fram till att det mest liknar ljudet av en dörr som smäller igen, och att det måste ha varit dörren bakom dig. Den får dig att vrida på huvudet för att se vem som kom in. Till sist skapar den en medveten upplevelse av att höra dörren bakom dig smälla igen, och att du vred på huvudet. Hade den istället tolkat det som ett vapen som avfyrades, hade du kanske kommit på dig själv med att ta skydd under bordet.
–
Du går fram och stryker med handen över barken. Du känner stammens grova struktur men inte partiklarna eller energin den består av. Du ser den men inte ljuset den reflekterar, för ljus är elektromagnetisk strålning. Ögat kan bara uppfatta det i våglängder mellan 380 och 800 nanometer, en liten strimma i den elektromagnetiska strålningens vidsträckta frekvensband som sträcker sig från lågfrekventa radiovågor till högfrekvent gammastrålning.[viii] Du kan inte se strålningen eller fotonerna men hjärnan omvandlar ögat rådata till synintryck av ljus, mörker och färger. Ett synintryck du lärt dig känna igen som just ett träd.
Färger existerar bara i ditt medvetande. Ekens blad är gröna för att ljuset de reflekterar vibrerar med en frekvens som hjärnan omvandlar till ett grönt synintryck. Vinden susar i trädkronan, men bara i ditt medvetande. Molekyler i vågrörelse omvandlas till ljud i ditt huvud: snabba vågor låter ljust, långsamma låter mörkt. Ett sinnesorgans reaktion på något, som när trumhinnorna vibrerar och omvandlar vibrationen till signaler i hörselnerven, kallas sinnesförnimmelse. Hjärnan tolkar signalerna från hörselnerven och skapar en medveten upplevelse av att höra ljudet som kallas sinnesintryck. Till sist bildar den sig en uppfattning om ljudets källa, alltså vad det är vi hör, vilket kallas perception. Processen sammanfattas så här i Natur och Kulturs Psykologilexikon: ”Ren (sinnes)förnimmelse kan sällan upplevas. Man är i regel snabb med att tolka förnimmelsen som ett intryck av något. Den övergår då i en perception[ix]”.
–
Det finns alltså inga färger, ljud, lukter eller smaker därute även om det verkar så. De blir till i varje människas medvetande. Samma sak med varje annat djur, växt och organism: deras upplevelser skiljer sig åt eftersom deras sinnesorgan och hjärnor är anpassade till olika miljöer och livsvillkor. Fladdermöss använder ljud för att navigera i mörker istället för att se, så kallad ekolokalisering. Deras hjärnor kan bygga upp en exakt tredimensionell modell av sin omgivning bara med hjälp av ekon av ljuden de sänder ut. De är så bra på det att de kan skilja ekot från en giftig mal från ekot från en ätlig. Zebror, antiloper och andra växtätare har utvecklat ett brett synfält för att kunna upptäcka faror åt alla håll. Deras ögon sitter på olika sidor av huvudet för att kunna avspana 360 grader av sin omgivning. Köttätande rovdjurs ögon sitter bredvid varandra riktade framåt, vilket ger dem ett smalare men bättre djupseende så att de inte ska tappa bort sitt byte. Rovfåglars ögon har fyra sorts tappar, så att de förutom blått, grönt och rött också kan se ultraviolett ljus[x] till skillnad från människor. Deras hjärnor känner igen och reagerar på sådant som har stor betydelse för dem, men mindre för oss, som rörelser i gräset långt under dem. Är det en sork, en hare – eller bara vinden? Fåglar kan i allmänhet urskilja detaljer tre till fem gånger bättre än människor. Utöver en utmärkt syn har flyttfåglar hjälp av ytterligare ett sinne: de uppfattar riktningen i jordens magnetfält så att de kan precisionsnavigera på tusentals mils avstånd.
Varje däggdjur, reptil, insekt och träd bygger upp sin egen lilla värld med hjälp av de signaler från omvärlden som de kan snappa upp och behandla. Varje individs fysiska kropp sätter gränserna för vad den kan uppleva, och till kroppen räknas också hjärnan med dess ackumulerade kunskap och erfarenhet. Varje hjärna har lärt sig sina unika sätt att tolka och förstå världen. Din upplevda värld är unik och skiljer sig garanterat från min upplevda värld. Dina upplevelser är en reflektion av dig själv: vad du ser, hör och förstår av omvärlden beror på vem du är, vad du lärt dig och vilket sinnestillstånd du befinner dig i. När du är rädd är världen en skrämmande plats och när du är nyfiken är den intressant. Ena stunden är det nattsvart och i nästa har du har blivit förälskad och allt är bitterljuvt. När du är arg är allt irriterande och provocerande. En pessimist lever i en dystrare värld än en optimist. Tre personer kan reagera på helt olika sätt i exakt samma situation. En forskare berättade att hennes barns hade helt olika reaktionsmönster. Om de satt i köket och hörde en dörr smälla igen brukade ett av barnen bli rädd – ”hjälp, vad var det!”, hennes andra barn blev irriterat – ”men ta det lugnt!” – och det tredje nedstämt – ”någon är arg på mig”.
Du tror dig se saker och ting som de är, men du ser dem som du är. Världen du upplever är en reflektion av dig själv, ett eko av dina egna tankar och känslor. Einstein menade att det viktigaste beslutet av alla är att bestämma sig för om man lever i ett vänligt eller fientligt universum. En våldsam uppväxt skapar en våldsam värld och en kärleksfull uppväxt gör världen kärleksfull. En bedragares liv är fullt av skojare, en lättkränkts liv är fullt av oförrätter och en livsnjutares fullt av njutningar. Världen blir till i var och ens fantasi och tankar. Som den romerska kejsaren och stoikern Marcus Aurelius skrev: ”Vårt liv är vad våra tankar gör det till”.
[i] Wikipedia.org , Elementary particle, hämtad 2019–12–15 från https://en.wikipedia.org/wiki/Elementary_particle.
[ii] Sciencealert.com, 99.9999999 procent of Your Body Is Empty Space, hämtad 2019–06–11 från https://www.sciencealert.com/99–9999999–of–your–body–is–empty–space; och N. Bohr, On the Constitution of Atoms and Molecules, Philosphical Magazine, vol. 26, no. 151, s 1–25, 1913.
[iii] Wikipedia.org, Dark matter, hämtad 2019–12–01 från https://en.wikipedia.org/wiki/Dark_matter.
[iv] Nörretranders, Tor, Märk Världen, s171ff, Albert Bonniers Förlag, 2002.
[v] Brittanica.com, Encyclopaedia Brittanica, Physiology, hämtad 2019–03–05 från https://www.britannica.com/science/information–theory/Physiology.
[vi] Nörretranders, Tor, Märk Världen, s285ff, Albert Bonniers Förlag, 2002.
[vii] Feldman Barrett, Lisa, How Emotions Are Made, , s 60, Pan Books 2017.
[viii] Illustrerad Vetenskap, Illvet.se, Ljus under luppen – vad är ljus och ljusvågor?,hämtad 2018–02–01 från https://illvet.se/fysik/naturlagar/ljus–under–luppen–vad–ar–ljus–och–ljusvagor.
[ix] Psykologiguiden.se, Egidius, Henry, Natur & Kulturs Psykologilexikon, hämtad 2018–11–01 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=sinnesförnimmelse.
[x] Wikipedia.org, Färgseende, hämtad 2018–02–10 från https://sv.wikipedia.org/wiki/färgseende.
